Nytt mod.

oktober 29, 2015 — Lämna en kommentar

En god vän till mig blev sjuk i söndags, så igår begav jag mig hem till henne för att se hur hon mådde. Jag planerade att uppmuntra henne med en höna och lite blommor – men i slutända gick jag själv därifrån mer uppmuntrad än någon annan!

Jag har av olika anledningar känt mig lite missmodig den senaste veckan, men den här kvinnan besitter verkligen gåvan att se och utmana – vilket jag fick ta del av även denna dag.

Hon är en kvinna utan en krona på banken och jag har under många tidigare samtal fått ta del av hennes livsberättelse som vittnar om ett mycket tufft liv. Men mitt i detta är hon ett levande bevis för att man kan få upprättelse och kraft att inte bara överleva sin vardag, utan även verkligen LEVA i den!

Nu satt hon alltså, sjuk som hon var, med ett stort leende på läpparna och berättade för mig att jag borde sluta oroa mig och istället lita på att Gud varje dag kommer se efter mina behov och att han känner min längtan. ”Kanske tvingas vi vara hungriga eller ha ont en dag eller två, men det är ok. Vi lär oss ju så mycket genom vårt lidande att vi i efterhand ofta kan vara tacksamma för det. Försök inte välja en enkel väg, utan gå den väg som är rätt.”
Mina utmaningar är förvisso annorlunda min väns, men jag svalde ändå hennes ord med hull och hår! Det är ju så sant! Vi bör inte frukta de motgångar som kommer emot oss och vi ska inte fly undan utmanande svårigheter! Troligen blir allt bra i slutändan ändå. Och blir det inte bra, så har vi i varje fall varit trofasta!

Jag försökte sedan vara lite positiv och berättade om mina tankar inför framtiden, en framtid som jag verkligen tror på! Min vän tillrättavisade mig dock igen ”du ska då alltid tänka så mycket framåt! Men vad vet du egentligen om nästa årtionde, eller ens om nästa månad!? Kan du ens säga att du lever då? Du måste leva för IDAG! Och så lämnar du morgondagen åt Gud och förtröstar på att han bär den. Var tacksam för vad du har NU! Sluta jaga!”

Hon malde på. Och vi både grät och skrattade tillsammans.
Till sist fick jag be för henne.
Samtidigt som jag vet att hon varje dag ber för mig.

En timme senare gick jag ifrån min vän. En höna fattigare, men med ett hjärta fullt av nytt mod.
Och en oerhörd tacksamhet över DENNA dag!

februari -15 021

Annonser

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s