Det är snart tredje advent!
Det känns självklart lite overkligt och jag kan sakna den starka doften från hyacinter och den bitande kylan som annars påminner om att det är december. Och jag saknar definitivt de familjerelationer som julen är så starkt förknippad med.
Samtidigt ser jag andra fördelar med att få fira julen här i Addis: det finns inga ”måsten” utan vi väljer själva exakt vad vi vill fokusera julen på. Jag upplever absolut ingen stress, utan mestadels bara mysigheten i att få pyssla och dona lite extra.
Vi är nu i full färd med att komma på nytt pynt till ”julgranen”, baka lussebullar och barnen lär sina kompisar vad svenskt julpyssel är. På lördag kommer en vän hit som säger att hon då vill lära sig baka ”alla kakor som finns” och barnen säger att de vill dekorera mera och vi försöker tillsammans hitta på nya spännande idéer.
Amaryllis och julstjärnor har vi, dock inte i krukor på köksbordet utan växandes ute i trädgården. Vi skördar vår egen majs till middagen, samtidigt som kolan står och kokar på spisen. Och kattungarna kastar runt gubbarna till julkrubban som står uppställd ute på den solvarma verandan. Visst låter det ändå som en ganska härlig kombination av jul och Afrika!
Adventstider är fina tider! Även här!
Och när elen går (den går jämt och ständigt nuförtiden!) precis i det mest kritiska ögonblicket när man står och kokar knäck tillsammans med en vild tvååring – då får man bita sig i läppen, hämta pannlampan och påminna sig om att ”detta ÄR mysigt och det är ungefär så här det SKA gå till nu mera”! Kanske samma påminnelse som ni behöver när ni trängs med alla andra stressade svennar runt Åhléns knökfulla hyllor. 🙂