Många människor uppfattar Etiopen som en uttorkad öken befolkad av svältande människor, med en avsaknad av grönska och djur. Men då har de inte varit här!
Landet består ju i själva verket till stor del av bördiga berg med ett överflöd av skogar och sjöar. Det finns naturligtvis också torra områden (just nu råder det ju en stor kris i norra och östra Etiopien, p.g.a. torkan där), men den stora mångfalden i naturen har bl.a resulterat i en otrolig fågelrikedom med över 900 arter!
Många säger att Etiopien är Afrikas främsta destination för fågelskådare och även om jag egentligen inte vet någonting om dessa små varelser, så vill jag gärna hålla med. Det kryllar av fåglar på sina ställen; både stora och fula sådana och små, förunderligt vackra. Även från vår egen veranda kan vi se en stor mängd olika sorter; allt från rovfåglar till små papegojor och det är fantastiskt att sitta där och lyssna till de olika arternas sång.
Dessa kärleksfåglar (lovebirds) är min egen lilla favorit. Det verkar som att de passerar Addis (eller åtminstone vår trädgård) två gånger per år och då är den gigantiska kaktusen vid vår veranda ett populärt viloställe.
Sedan har vi dessa red cheeked cordon blue-fåglarna som också kikar förbi vårt område tillsammans med sina flockar med jämna mellanrum. Dessa måste vara något av det sötaste som finns, inte minst de rosiga små kinderna!
Och så en lite fulare variant: Marabou storken som trots sitt utseende vare sig är gammal eller sjuk. Dessa finns det gott om runt Ziwaysjön och de kan bli över 150 cm höga, väga 9 kg och sägs kunna ha nästintill 4 meter mellan sina vingspetsar. Det är således världens största flygande fågel. Och må hända är det även världens äckligaste? Att få mata dessa giganter med fisk är ett äventyr! Att bli nedbajsad av en är mindre roligt.
En gång när vi hade slaktat en get och jag bar köttet genom trädgården till elden, så kom det en stor örn och snodde maten direkt ur min hand! Det var en upplevelse!
Denna lilla filur hittade jag mitt i ”öknen” utanför DireDawa.
Olika vävare finns det gott om och de bygger de häftigaste små afrikanska hyddorna, som dinglar i trädkronorna.
Så fort vi lämnade matbordet vid sjön Langano så flockades dessa runt vår tallrik. Färgglada och vackra, men lite väl ettriga.
Och så finns det ju som sagt många fler varianter! Håll till godo! Flertalet foton är tagna av mina entusiastiska föräldrar, de som börjat smitta mig med sitt fågelintresse! Tack för det, Rolf och Irene!
Visst är de otroligt vackra! Etiopien levererar!
