Jag har slagit läger i öknen
Torra sandkorn
tomhet och väntan

Horisonten är avlägsen
Oaserna försvinner likt en illusion
innan jag når dem.

Jag är ensam
Ropar
Luften är tunn

– – – –

Då känner jag det knappt märkbara
Du är här, så nära
Alltid nära

Du håller mig
Du för mig framåt
Igenom
I mål