Jag har slagit läger i öknen
Torra sandkorn
tomhet och väntan
Horisonten är avlägsen
Oaserna försvinner likt en illusion
innan jag når dem.
Jag är ensam
Ropar
Luften är tunn
– – – –
Då känner jag det knappt märkbara
Du är här, så nära
Alltid nära
Du håller mig
Du för mig framåt
Igenom
I mål
