Sonen kom hem och berättade att hans kompis pappa just fängslats därför att han talat om sin gudstro. Den unga, lilla vännen var orolig.
Och det kokar inom mig.
Barnen borde inte behöva möta denna verklighet redan nu, men den går inte att dölja den för dem. För världen är sjuk!
Vår grabb kan visserligen inte knyta sina egna skosnören. Han vägrar äta paprika och han envisas med att studsa runt vid matbordet. Men en sak vet han med bestämdhet; och det är att varje människa bör få tänka som varje människa vill. Vi skulle kunna kalla det för religionsfrihet. Eller bara vanligt sunt förnuft.
Tyvärr finns det allt för många gamla gubbar som både kan knyta sina skor och käka grönsaker, men som ändå inte kopplat att detta är en mänsklig rättighet!
R E L I G I O N S F R I H E T
Hur kan vi bättre kämpa för den?
Och inte bara här, utan även i Sverige?
