Det händer inte så ofta att jag skriker och viftar med mina armar åt främmande människor, men det händer definitivt oftare här än i Sverige! Och idag skedde det igen.
Jag stod i kön till bensinmacken. Den var lång. Det var varmt. Jag har sovit på tok för lite och jag var stressad. Det fanns en pump, men fem olika köer för att nå den. Möjligen sex. Det är lite diffust det där.
Självklart trängde sig folk före, gjorde tummen upp och låtsades som att de hade all rätt i världen att ställa sig i vägen för mig. Det var som gjort för ett utbrott från min sida och jag skällde ut dem med besked. Ganska väntat.
Svaret jag fick från mannen jag just skällt ut var dock mindre väntat.
You! Do you want to marry me. I can be your husband.
