Veckans höjdpunkt brukar för mig vara den kvinnoträff som jag är en del av. Det är ett litet gäng bullriga, färgstarka kvinnor som på alla sätt livar upp dagen!
Vi upptäcker livets labyrint tillsammans, läser och försöker finna rätt vägar framåt. Häromsistens diskuterades omskärelse, husdjur och romantik. Vi samtalade om skuld och förlåtelse och huruvida en bekännelse är viktig. Och så grät vi tillsammans över en av kvinnornas döttrar som försvunnit. Slutligen tog vi varandras händer och bad innerligt om Guds hjälp kommande dagar, innan vi satte oss vid bordet för att äta lunch ihop. Smått och stort. Det är fint!
Tack för denna inblick i vardagslivet. Jättetrevligt att läsa, be för och begrunda. Kram
GillaGilla