En kort sekund

maj 8, 2017 — 4 kommentarer

mötet

En kvinna kom fram till mig igår. Ni vet hur man kan se på en person att de har problem och söker efter hjälp, redan innan de hunnit öppna sin mun. Så var det. Hon lyfte lite på sin sjal och där under gömde sig en fin liten pojke. Han var sjuk, berättade hon och spände ögonen i mig. Han behövde hjälp.

På en kort sekund hann jag tänka så många tankar.

Hur skulle jag kunna krångla mig ur den här situationen? Talar hon ens sanning? Hur mycket pengar behöver hon? Kan jag skicka över problemet till någon annan, så jag slipper? Jag ORKAR inte, inte igen! Det bästa vore ju att följa med till sjukhuset. Jag som bara ville få vara ifred! Pojken ser ju inte så sjuk ut. Men jag kan ju inte bara vända ryggen till och gå… Jobbigt!

”Kan du be för min pojke?” frågade hon innan jag tänkt färdigt.

Och jag stod där handfallen med alla mina förutfattade meningar och med mina felaktiga tankar om vad hon ville ha från mig. Jag som fokuserat på vad jag inte hade och vad jag inte ville ge – fick istället se att jag verkligen hade något jag kunde ge. Och orkade ge.

Vi bad tillsammans där på plats. Kramade varandra. Det tog ungefär två minuter, sedan gick hon vidare.

Troligen kommer jag aldrig att träffa henne igen och jag undrar var hon och hennes pojke tog vägen. Jag gav dem inga pengar och kanske borde jag ha gjort det? Samtidigt verkade hon så glad och nöjd med det jag gav. Och jag är väldigt tacksam för att hon kom fram till mig och lät min egen lilla värld stanna upp för en sekund. Omedvetet påminde hon mig om något så viktigt.

Ett ord. En blick. Några bananer. Ett snabbt leende. En middag. En femma. En tusenlapp. Eller en bön.

Det behöver inte vara så svårt.

Annonser

4 responses to En kort sekund

  1. 
    Jonas Nordén maj 8, 2017 kl. 11:41

    Fint att läsa Frida! Tack för att du delar med dig.
    Har de börjat med tusenlappar nu i Etiopien! 🙂

    Gilla

  2. 

    Haha, utvecklingen går snabbt! (Och allra snabbast i mitt huvud, tydligen) 😉

    Gilla

  3. 

    Vilken fin berättelse! Jag brukar titta in och läsa ibland sedan jag råkade upptäcka din blogg. Vad är det ni gör i Etiopien, förutom att leva?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s