23 veckor

Barnens skola har stängt fram till mitten av Augusti. Det blir åtminstone 23 veckor. En ofantligt lång tid!

Jag är peppad och gör scheman för hemundervisningen. Googlar och är djupt tacksam för skolans stöd. De är klippor!

Men… samtidigt undrar jag hur detta egentligen ska gå? Tre ganska små barn, olika årskurser och med olika behov. Kommer jag överhuvudtaget få dem att sitta still?

Andreas och jag kommer till viss del dela på hemundervisningen, precis som vi delar på det mesta annat. För livet och arbetet ska ju fortsätta trots att barnens skola är stängd. Det blir en bra övning i stresshantering! Och säkert nyttig att under en period få umgås lite mer med killarna på hemmaplan.

Rådet jag fått från en mamma som under fjorton års tid hemskolat sina fyra barn är: Var tydlig med vilken lektion som är när. Och var tydlig med när det är studietid och när det är rast. Vi ska försöka!

Sakarias och jag slår våra färgpennor ihop med en uppmuntran till oss själva.

Och så hoppas jag på att få in mycket kreativt lärande och en hel del mys. Men vet ni, jag är inte säker på att jag är särskilt lämpad för detta! Har ni några tips så hör av er!