Något som slagit mig lite hårdare än jag trodde är tomheten efter alla utlänningar som lämnat Addis, till följd av Corona epidemin. Även om vi inte såg dem alla på veckobasis eller ens varje månad, så känns det nu tomt att veta att de inte är här.
Jag gissar att ungefär två tredjedelar av alla utlänningar vi känner har åkt. Flera av dem är våra närmaste expats-vänner. Likaså har flera av våra ”lokala” vänner tvingats lämna Addis. Och några av dem kommer aldrig komma tillbaks.
De packade snabbt. Hann knappt ta farväl. Och DETTA är en sorg! Allra jobbigast för dem, förstås.
För våra barn som ju går på en Internationell skola blir detta väldigt påtagligt. Här på bilden sitter vår äldsta son och har ett zoom-möte med sin klass. Barn han fram tills för ett par veckor sedan träffade varje dag, nu ses de bara en gång i veckan via nätet.
En tjej såg nyvaken ut och läraren frågade hur hon mår. ”Bra, men jag vaknade just. Klockan är 2 på natten här i USA”.
Ett annat barn satt framför sin dator i Korea. En annan befann sig i England. En i Uganda. Och en i Tanzania. Några dök inte upp, eftersom de låg och sov någonstans i Amerika.
De hade åkt hem. Men för dessa ”third culturel kids” är landet där de är medborgare ändå inte riktigt hemma.
Det känns vemodigt!
Det är visserligen ALLTID vemodigt med farväl, något som vi ju måste finna oss i varenda år. Men den här gången gick det så snabbt!
Och många av dem vi skjutsade till flygplatsen och vinkade av var så ledsna, för de ville egentligen inte åka.
aammin 
Speciell situation detta för er! Något av sorgearbete, även för barnen.
En parallell var kanske 1977 då så många utlänningar lämnade E. pga terrorn mot etiopier det året (se ”Det stora uppdraget”, Etiopien.) En del svenskar orkade stanna och det uppskattades mycket av etiopierna då. Lätt att säga när man inte är där dock…
Tack för dina/era inlägg! Ni är med i våra böner.
Här är fortfarande rätt kallt o blåsigt. Folk i vår ålder o äldre ligger lågt o lyssnar på nyheterna. I Löten träffas max 25 personer på gudstjänst i Stockholm o Växjö stift får bara anställda delta. Mycket finns dock på webben. Underlig tid som kommer att gå över.
Kram från oss, Ingela & Staffan
GillaGilla
Tack! Igen! Tycker alltid att det är så fint och uppmuntrande att höra från er som ”gått före” och upplevt liknande situationer! 🙌🏼
Och vi mår egentligen riktigt bra och känner inte att vi har ngn anledning att inte stanna kvar här (tillhör inte ngn riskgrupp etc). Och våra barn trivs väldigt bra med hemskolan och att få lite mer tid för lek. 🙂
Men visst känns det tomt.
Men du har ju rätt; denna tid kommer gå över!
Kram till er båda! Bra att ni håller er lite socialt distanserade! Må så gott!!
GillaGilla