Arkiv för juli 2020

Ett ultradistanslopp.

juli 25, 2020 — 1 kommentar

Andreas är en maratonlöpare. Han springer i jämn takt, genomtänkt, uthålligt och länge. Gärna utan publik.

Jag gör mig nog bättre som någon sorts häcklöpare. Tar gärna hinderna. Faller. Ställer mig upp. Tar satts. Saktar in. Ganska ograciös. Det får gå lite upp och ner. Jag behöver variationen, de svalkande vallgravarna och periodvis en väl utvald hejarklack.

Men emellanåt vill jag kliva av banan. Ställa mig vid kiosken och köpa ett gäng varmkorv med bröd. Gå åt sidan. Ge upp en stund.

Men vi hoppar på’t igen. Fortsätter. Olika lopp i olika tider. Tempot och svårighetsgrader varierar. Vi kompletterar varandra, maratonlöparen och jag.

Men nu har vi ofrivilligt hamnat i vad som känns som en ultradistanstävling. Inte riktigt min grej. En evighetssträcka utan en enda korvkiosk i sikte. Vissa hinder och kurvor ger mig nya kickar. Men raksträckorna med svag uppförsbacke är lite för många och långa för min smak.

Jag klagar och suckar lite över allt som inte blev. Jag gillar visserligen det oförutsägbara, peppas av det. Men hade inte tänkt det så här monotont, utdraget och isolerande.

Men vad mycket man lär sig om sig själv och sina medlöpare under dessa perioder. Timmar av långsamt lunkande tillsammans. Ingen vet vad som kommer i nästa krök.

”Jag ska INTE bli besviken om det inte blir som jag tänkt mig” sa en vän till mig idag. För hon har liksom alla insett att inget blir som man tänkt sig år 2020. Men hon, liksom jag, vet att genom hela det här långa loppet kommer vi en dag komma i mål!

Ett nytt lugn

juli 23, 2020 — Lämna en kommentar

BAM!

Internet är påslaget igen, efter en månad utan. Politiska oroligheter satte lite extra krydda till vardagen här… bla nedstänkt nät.

Om någon berättat för mig hur dessa senaste månader skulle vara, hade jag nog inte kunnat tro att vi skulle kunna komma igenom något sånär insane.

Tre pojkar, fyllda av energi. ”Instängda” här hemma i snart 20 veckor.

De flesta av barnens utländska vänner har sedan länge lämnat Etiopien.

Corona och social distansering.

Politiska oroligheter. Osäkerhet. Det kokar under ytan.

Inget internet i 4 veckor.

Regn, regn, regn. Det är kallt!

Bunkra mat.

Elektricitet och vatten som kommer och går.

Vi är vana med det mesta av det här. Men inte att allt slår till samtidigt!

Men vi mår bra! Glada över att vi valde att stanna kvar i Etiopien. Lite uttråkade. Men till freds!

Jag vet i ärlighetens namn inte hur stor nytta vi gör här just nu. Men jag ÄR glad över att vi får dela denna tid med människorna här! Glada över ”vi:et” som skapas i dessa tider.

Och jag tror att vi som familj mår bra av detta oväntade lugn. Oändliga partin Risk och Alfapet. Lego och rollekar. Träna svenska. Läsa och lyssna. Långa vandringar i bergen när säkerheten tillåtit det. Kvalitetstid med människor. Och massor av kvantitetstid med barnen!

Vi har försökt jobba, men när internet är avstängt och man inte kan träffa människor så är det inte alltid så enkelt. Åtminstone inte att arbete såsom man först planerat…

Påtvingat lugn. Tråkigt lugn. Bra lugn!